Juristens roll

Lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet (SFS 2023:254) träder i kraft i Sverige den 28 juni 2025. Lagen innehåller vissa uttryckliga definitioner av vilka företag som kan undantas och storlek på vite som kan utdömas. Tillsynsmyndigheterna kommer främst att granska funktionell tillsyn av enskilda företags hela "konsumentutbud" i proportion till den "huvudsakliga verksamheten", vilket ställer stora krav på både juridisk och teknisk kompetens. Bland det mest väsentliga kan nämnas:

• Omfattning - aktörer - Alla privata (bortsett från vissa uttryckliga undantag) aktörer som tillhandahåller angivna produkter och tjänster till konsumenter måste följa lagens minimikrav på tillgänglighet för att undvika åtgärdsförelägganden eller i förlängningen utdömt vite.
• Omfattning – produkter och tjänster - Lagen omfattar allt från digitalt innehåll på webben och i appar, till kortterminaler för betalning och konsoler för åtkomst till audiovisuell media.
• Omfattning - "huvudsakligt konsumentutbud" - Lagen utgår från en proportionalitetsbedömning som beaktar alla verksamhetsdelar. Mycket förenklat så ska allt - från erbjudanden till kundservice - vara tillgängligt. Undantag kan göras i enskilda fall där anpassning skulle bli oskäligt betungande.
• Funktionalitet - principer och perspektiv - Digitalt innehåll (exempelvis på Webb- & i appar) ska enligt etablerade principer vara "uppfattbart", "hanterbart", "begripligt" och "robust för personer med olika typer av funktionsnedsättningar.
• Funktionalitet - principer och teknik - En grundläggande förutsättning för att uppfylla nyssnämnda principer, är att användare kan navigera bland digitalt material utan att direkt klicka på element med muspil eller finger på en touchskärm, vilket kräver stöd för tangentbordsnavigering.
• Funktionalitet - formella standards - När hänvisade tekniska standards för utformning av hemsidor/appar/PDF-filer har följts, anses detta som huvudregel vara tillräckligt för tillgänglighet ur teknisk synvinkel.

Juristens roll

Fackmannamässig webbutveckling innebär att kombinera teknisk expertis, tydliga kravställningar och kvalitetssäkring – allt med grund i god struktur, tillgänglighet och underhållbarhet.

1. Etablerade kod- och designstandarder

• Språk- och ramverks­praxis<: Välj och dokumentera tidigt de stilguider och kodstandarder som gäller för ert projekt – exempelvis PEP 8 för Python, PSR-12 för PHP eller Airbnb-stilen för JavaScript. För frontend-ramverk som React eller Vue stärker ESLint och Prettier enhetlig formatering.
• Layout och CSS med tillgänglighet: Definiera ett modulärt CSS-system (t.ex. BEM eller SMACSS) som säkerställer konsekvent layout och semantisk struktur. Använd variabler och mixins för att hantera färgscheman, kontrastratio och typografi så att färg- och textstorleksval alltid uppfyller WCAG-kraven.
• Välstrukturerad HTML som grund: En semantiskt korrekt HTML-struktur (med rätt användning av header/nav/main/section/article/footer osv.) ger inte bara bättre SEO utan är avgörande för skärmläsare och tangentbordsnavigering.

2. Tydlig kravspecifikation och acceptanskriterier

• Funktionella & icke-funktionella krav: Specificera både API-ändpunkter och användargränssnittets prestanda, säkerhet och tillgänglighet. Exempelvis: ”Formulärfält måste ha läsbara -element och korrekt aria-*-attribut.”
• Mätbara acceptanskriterier: Ställ krav som ”All text måste ha minst 4,5:1 kontrast” eller ”Laddningstid för startsida <2 sekunder”. Sådana kriterier klargör när produkt­leveransen är tillräckligt bra och tillgänglig.

3. Juristens roll avseende teknisk förståelse

• Översätt tekniska standarder till avtal: Som jurist med kodningskompetens kan du formulera avtalsklausuler som anger vilka CSS-ramverk och HTML-strukturer som är godkända, samt vilka WCAG-nivåer som ska uppnås.
• Kodgranskning i AI-åldern: I takt med att leverantörer i allt högre grad använder AI för att generera kod blir det kritiskt att granska både AI-skriven och mänskligt skriven kod för att undvika dolda tillgänglighets- eller säkerhetsbrister. Juristen kan föreskriva regelbundna granskningar och tester av AI-utdata.
• Riskhantering & undantag: Identifiera potentiella undantagsfall där full anpassning kan vara oskäligt betungande och formulera hur dessa ska hanteras juridiskt.

4. Kvalitetssäkring under hela livscykeln

• Automatiserade tester & CI/CD: Integrera tester för tillgänglighet (t.ex. pa11y eller axe-core) och enhetstester för kritiska moduler i pipelinen. Säkerställ att varje pull-request inkluderar kodgranskning med fokus på semantiska HTML-element, CSS-layout och ARIA-attribut.
• Dokumentation & drift: Upprätta en levande dokumentation som täcker både tekniska riktlinjer (layout-bibliotek, HTML-mallar) och juridiska krav på tillgänglighet. Inkludera rutiner för regelbunden uppdatering av CSS-variabler och HTML-komponenter i takt med nya standarder.
• Löpande tillsyn: Avtala om återkommande revisioner av kodbasen för att säkerställa att AI-genererad kod inte avviker från etablerade standarder eller äventyrar användbarhet och tillgänglighet.

Genom att tillämpa dessa principer levereras webbprojekt i enlighet med fackmannamässig praxis, där tydlig kravställning, semantisk HTML, tillgänglighetsvänlig layout/CSS och noggranna kodgranskningar – särskilt i AI-drivna miljöer – utgör grunden för en framgångsrik leverans.

Juristens roll

Bakgrund

Samägandelagen (lag (1904:48 s.1) om samäganderätt) reglerar hur en eller flera delägare kan tvinga fram en försäljning av gemensamt ägda tillgångar – fastighet, bostadsrätt eller annan lös egendom - när alla andra lösningar har uttömts. Trots att över hundra år har passerat har lagen ändrats mycket lite och är inte anpassad till dagens rättsliga och praktiska förhållanden. Vi har haft ett flertal förordnanden både som god man och ombud i tvister om ogiltighet.

En eller flera delägare kan vända sig till aktuell tingsrätt och begära att en god man förordnas för att sköta det som bäst kan benämnas som en tvångsförsäljning. Delägarna får bestämma över vissa aspekter, exempelvis yrka på et lägsta pris redan i domstol, och de kan i samförstånd avgöra den gode mannens huvudsakliga tillvägagångssätt för utannonsering och försäljning.

Svårigheter och risk för utdragen process

Att Kronofogden inte längre bistår med handräckning är ett av följande exempel på att en tvångsförsäljning enligt samägandelagen i praktiken kan visa sig både svår och oförutsebar;

• Sedan Kronofogden och Hovrätten för Västra Sverige i början av år 2022 avslog handräckning med hänvisning till skydd för privatliv och bostad enligt Europakonventionen, ger Samägandelagen inte längre tydliga verktyg för tvångsåtgärder mot ovilliga och ”tredskande” delägare.
• Försäljning av fast- och lös egendom bör idag hanteras av etablerade specialiserade aktörer, eftersom advokater/jurister mest sannolikt inte skulle kunna styrka tillräcklig kompetens för det fall ansvarsförsäkringen behöver träda in. Om mäklare har engagerats så finns det vissa avsnitt i god mäklarsed som aktualiseras vid budgivning där delägare vill lägga bud, eller vid helt intern budgivning mellan delägarna, som varken delägarna eller den gode mannen kan styra över.
• Delägarna har ingen möjlighet att styra över nivån på arvode till den gode man som utses av tingsrätten att sköta försäljningen.
• Delägare har troligtvis möjlighet att när som helst under processen överklaga ett visst beslut från den gode mannen genom så kallad förbudstalan.
• Delägare som motsätter sig försäljning har i efterhand möjlighet att både spärra överflyttningen av lagfart genom att exempelvis väcka talan om ogiltighet av köp, om dokumentation eller den gode mannens tillvägagångssätt på annat vis kan ifrågasättas.

I detta komplexa landskap är juristens roll – som förordnad god man eller ombud för en eller flera av delägarna - helt avgörande. Avtal på ett tidigt stadium mellan delägarna, tydlig dokumentation och tydliga formella kungörelser från den gode mannen om tillvägagångssätt, är exempel på faktorer som väsentligt kan bespara delägarna mycket tid och stora kostnader.

Juristens roll

Affärs- och privatjuridik omfattar en rad rättsområden som är centrala för såväl företagsverksamhet som enskilda individers vardagsekonomi. Vi har bredden för att hantera allt från köpeavtal och samboavtal till brådskande åtgärder när tvist inte kan undvikas.

1. Kärnämnen inom affärs- och privatjuridik

• Köprätt (Konsument- och näringsidkaravtal): Reglerar köp av varor och tjänster – vilka krav som kan ställas på varans skick, garantier och reklamationsrätt. Viktigt med tydliga leverans-, betalnings- och ansvarsbestämmelser i avtalet.
• Avtalsrätt: Omfattar avtalsslutande, tolkning och ogiltighet. Juristen formulerar villkor, säkerställer avtalsparternas avsikter och förebygger tvister om t.ex. fullgörelse, vite eller skadestånd.
• Samborätt: Avser rättigheter och skyldigheter för ogifta par som bor tillsammans, främst utifrån sambolagen. Vanligast brukar vara frågor kring samboavtal, samboegendom, bodelning, eller dödsfall.
• Arvs- och familjerätt: Omfattar testamente, arvskifte och rätt till underhåll. Juristen bistår med utformning av testamentshandlingar och hantering av boutredning vid dödsfall.
• Fordringsrätt & säkerheter: Täcker indrivning av fordringar, borgen, panträtt och företagsinteckning. Rådgivning kring säkerhetsavtal och åtgärder för att minimera kreditrisker.

2. Tvistelösning och brådskande åtgärder

I praktiken uppstår ibland situationer där snabba rättsliga åtgärder och domstolsbeslut krävs för att skydda klientens intressen:

• Säkerhetsåtgärder Om en gäldenär är på väg att överföra eller dölja tillgångar kan exempelvis juristen omedelbart ansöka om betalningsföreläggande eller utmätning hos Kronofogden för att frysa tillgångarna.
• LOmbud vid tvist Juristen analyserar snabbt chanserna att få ett interimistiskt beslut, exempelvis vid kontraktsbrott där leverantören utan rätt avser att leverera undermåliga varor eller tjänster eller om edition för att få ut vissa handlingar.

3. Skiljedomstol – för- och nackdelar

Att avtala om skiljedom kan vara fördelaktigt, men innebär också begränsningar:

Fördelar

• Sekretess: Förfarandet hålls utanför allmän domstol, vilket skyddar affärshemligheter.
• Expertpanel: Parterna kan välja skiljemän med branschspecifik kompetens, vilket ofta leder till snabbare och mer insiktsfulla avgöranden.

Nackdelar

• Begränsad prövning: Skiljedomen kan normalt inte överklagas, vilket kan bli problematiskt om det finns oklarheter i avtalstolkningen eller nya omständigheter.
• Interimistiska åtgärder: Vid behov av snabba ingripanden (t.ex. förbud, utmätning eller aktieägarbeslut) är det ofta bättre att vända sig till allmän domstol, där presumtionen för interimistiska domar och ediscovery är starkare.
• Kostnader vid småtvister: I lägre värdes tvister kan skiljeförfarande vara oproportionerligt dyrt om man inte vill lägga stora summor, även när målet är juridiskt viktigt.

Sammanfattning: Avtala om skiljeklausuler selektivt – låt mindre kontroversiella eller lågvärda tvister prövas i allmän domstol för att behålla tillgången till interimistiska åtgärder och överklagandemöjligheter, medan större, komplexa affärstvister kan föras till skiljedomstol för sekretess och specialistkompetens.

Juristens roll

Bakgrund

Personlig assistans enligt LSS-lagen (lag (1994:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade) ska beviljas när den enskilde gör sina stödbehov ”sannolika” med hjälp av medicinska intyg från läkare, ADL-utlåtanden, psykolog- eller logopedutlåtanden med mera. Tyvärr är det välkänt sedan många år att framförallt kommuner drar in assistanstimmar trots oförändrade stödbehov och därtill hyr in juridiska experter. Därför är det avgörande att enskilda kan beviljas rättshjälp för att anlita en kvalificerad jurist utan att behöva ta en stor ekonomisk risk, och utan att behöva lämna tryggheten i ett litet assistansbolag. Vi har bredden som krävs inom personlig assistans och förvaltningsprocess från fyra års arbete på assistanskoncernen Team Olivia och Nordström assistans.

Juridiska utmaningar

• Kommunala neddragningar - Sedan många år är det vanligt, särskilt i ärenden hos kommuner att assistanstimmar dras in helt utan underlag som styrker förändrade eller minskade stödbehov. Ibland hänvisas till ny praxis, men framförallt hänvisas till att kommuner alltid har rätt att göra en ny oberoende prövning.
• Svårigheter i förvaltningsdomstolar - Under många år har det varit svårt att få gehör i förvaltningsdomstol, även när den enskilde tydligt påvisar att inga medicinska intyg eller andra utlåtanden pekar på förbättringar sedan föregående beslut. I domstolarnas så kallade domskäl finns i stort sett aldrig några ställningstaganden kring hur det kommer sig att kommuner vill minska antalet assistanstimmar, trots att det sällan finns några intyg eller utlåtanden som styrker faktisk förändring av stödbehoven.
• Upprätthållande av positiva beslut - Den rättsliga kampen handlar ofta om att påminna domstolarna om principen att en tidigare beviljad assistansnivå ska bestå om inte omständigheterna väsentligt ändrats. Tyvärr kringgår kommuner lätt denna princip genom att tidsbegränsa beslut, vilket dock inte får göras utan en tydlig motivering. För beslut om personlig assistans som inte löper ”ills vidare”, brukar kommuner och domstolar hävda dels att varje nytt beslut är en oberoende prövning, och dels att ett eller flera föregående (ofta större) beslut, inte har någon betydelse som bevisning.
• Rättshjälp är svårt att få - I stort sett ingen har beviljats rättshjälp de senaste 15 åren avseende personlig assistans. I december 2024 instämde Rättshjälpsnämnden i vår argumentation om att LSS-lagstiftningen har blivit allt mer juridiskt komplex och att indragen personlig assistans har så pass stor negativ betydelse för den enskildes vardag, att juridiskt biträde behövs trots förvaltningsmyndigheternas ansvar för utredning och processledning.

Vikten av rättshjälp och proaktiv juridisk insats

Vi utformar ansökan om rättshjälp för att kunna stötta enskilda från början med intyg och bekosta övrig utredning innan ansökan skickas in till kommun. Genom stark dokumentation, snabbt agerande vid inkommande beslut om neddragning och strategisk användning av LSS-lagens skyddsprinciper hjälper vi klienter att stå emot osakliga kommunala nedskärningar för att återfå assistanstimmar.